Vi arbetar för välmående människor vars inneboende resurser växer:
I samarbete med föreningar, kommun och frivilliga arbetar vi för en att ta vara på de immateriella och materiella resurserna på Kökar. Vi vill skapa en naturlig samlingsplats för socialt umgänge i olika livssituationer och en välkomnande miljö för alla Kökarbor och besökare. Naturrummet i den traditionella stockstugan är tillgängligt året runt med grundvärme. Vi ordnar sociala tillfällen på hembygdsområdet samt bidrar med program och musikglädje vid evenemang.
Alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället:
Vi engagerar oss i det som är aktuellt på Kökar idag och vår verksamhet är öppen för alla med möjlighet att engagera sig i det som intresserar. Med Kökarbornas tillit till föreningen förvaltar kunskapen och föremålen från historien med respekt för vårt kulturarv. Genom vår verksamhet kan alla vara delaktiga i kultur, konst, musik, hantverk, natur och socialt engagemang på Kökar.
Allt vatten har god kvalitet:
Då havet är det naturliga och ständigt närvarande elementet på Kökar, erbjuder föreningen barn och unga sjökunskap, rodd kunskap och ansvar om vårt hav. De nyrenoverade separett-toaletterna förbättrar och ger en hållbar service för besökare. Vattendragens kvalitet syns konkret i nära omgivningen och vi strävar efter att minimera användningen av vatten och vid städning välja tallsåpa och naturliga städmedel vid behov.
Ekosystem i balans och biologisk mångfald:
Naturen på Hembygdsgårdens område visar exempel på skärgårds naturens mångfald från klippstrand och alskog till köksträdgård och ädla träd. Bikupor och insekter vårdas omsorgsfullt med plantering och sådd av växter lämpliga för pollinerare.
Föreningen vill öka kunskapen om Kökars historia och natur och bär ett ansvar över den känsliga omgivningen ytterskärgården.
Attraktionskraft för boende, besökare och företag:
Ett utbyggt och väl genomtänkt hembygdsmuseum gynnar turismen och företag på Kökar. Hembygdsmuseet ökar kunskapen om Kökars natur och kultur, deras inbördes samband samt kan visa på kunskaper om hållbar utveckling och utgöra en resurs för undervisning inte bara på Kökar utan även externt. Området fungerar som ett center för aktiviteter, vandringsleder och observationsplatser för fåglar. Vi vill utveckla hela museiområdet genom att visa natur, kultur och konst med fokus på deras inbördes samband specifikt för Kökar. Ett konstmuseum med en konkret och initierad koppling till Kökars natur och kultur planeras.
Besökare betjänas med kunnig guidning på museet, välvårdad miljö med möjlighet till att upptäcka och lära sig mera om den mångsidiga naturen längs angivna stigar. Fågelutställningen är alltid tillgänglig och ger kunskap om arter och deras rörelser olika tider på året. Konsten har sin egen miljö i lärarinnans stenföxe, som ger en unik upplevelse i den mångsidiga miljön.
Vi vill vara en ingång och utgång till hela Kökars historia, natur- och kulturlandskap och värna om Kökars unika natur som är attraktionskraften för boende och besökare. De gamla fiskelägen, fornlämningarna, Källskär och öarnas natur fordrar kunskap och förvaltarskap. Vi vill samarbeta med landskapsregering, kommun och företagare för att säkra hållbara besökssätt.
Markant högre andel energi från förnybara källor och ökad energieffektivitet:
Stockstugan välkomnar besökarna året om med grundvärme från energisnål luftvärmepump. Detta uppvärmningssätt har även museet.
Hållbara och medvetna konsumtionsmönster:
Engångskärl och plastmaterial undviks. Avfall sorteras och återvinns. Användningen av städ medel undviks, vid behov tallsåpa. Belysningen tänds med sensorer. Separett-toalett används.
Förslag om utveckling av Hembygdsgården på Kökar.
Nedanstående förslag bygger på resultat från en workshop på Hembygdsgården,
21 – 23 augusti 2018.
Nordens Institut på Åland (NIPÅ) beslutade i början av 2018 att organisera en kulturfestival på
Kökar i slutet av augusti, ”KÖKART”. NIPÅ har upphandlat den norska arkitektfirman OPAFORM
som är inriktade på ”small buildings in big landscapes” (www.opaform.no). OPAFORM fick i
uppdrag från NIPÅ att först genomföra en förprojektering och sen en workshop under KÖKART-
festivalen. Workshopen syftade till att ge OPAFORM:s arkitekter underlag för att återkomma
med skisser på en byggnad inklusive kostnadsberäkningar. Detta som ett led i att söka förverkliga
ett kombinerat konstmuseum och naturrum samt söka identifiera kostnad för projektet i sin
helhet eller delar.
Under workshopen fördes många kreativa och konstruktiva diskussioner om museiområdet som
helhet. Alla deltagare var eniga om att området har mycket stora natur- och kulturvärden.
Värden som väl speglar Kökars olika natur- och kulturlandskap. Här finns olika byggnader med
olika funktion inklusive ett väl fungerande informativt museum som visar Kökars kultur och
sociala liv över tid. Vidare en spännande och varierande utemiljö med stor biologisk mångfald
inkluderande gräsmarker, hällmarker, våtmarker, skogsdungar, busksnår och strandäng etc.
Vidare olika markförhållanden och markanvändning. Utemiljön innefattar även stigar och
siktlinjer i landskapet som väl knyter ihop området och gör det lättillgängligt för besökande.
Centralt för museiområdet är mötet mellan - land och sjö! Just mötet mellan land och sjö har
och har haft sådan stor betydelse för levnadsvillkoren på Kökar.
Många påpekade att utemiljön har stor potential som ett pedagogiskt ”naturrum”. Dock
används inte utemiljön så för närvarande. Området har stor potential att utvecklas för att
identifiera, beskriva och förklara de specifika naturförhållanden som karakteriserar Kökar med
avseende på geologi, naturgeografi, biologi och ekologi.
Alla byggnaderna har en självklar plats i området och bildar en harmonisk gårdsmiljö. Föxet,
stigen dit och området runt föxet lyftes av många fram som en särskilt intressant och spännande
plats som ”berör” men som nu upplevs av besökare som lite undangömd. Huset i sig är vackert,
kompakt och kraftfullt med sina väggar av stora huggna stenar.
Föxet kan med fördel byggas om och utvecklas till ett attraktivt konstmuséum under
förutsättning att det renoveras klokt och eventuellt även byggs ut på lämpligt sätt. Konstmuseet
skulle med fördel kunna ha två avdelningar, en fast utställning med kökarkonst samt en
avdelning mer temporär som ändras en eller flera gånger per år. Under workshopen gavs en
föreläsning av Kjell Ekström om konst kopplat till Kökar. Ett mycket intressant föredrag som
visade på den mängd konstnärer som under olika tider, allt ifrån 1800-talet varit verksamma på
2
Kökar. Och skapat värdefull, tidspräglade konstverk som ofta i sig är beskrivningar av landskapet
och människors liv såsom det såg ut då och som konstnären såg det. Det råder ingen tvekan om
att det finns ett gott underlag för ett intressant konstmuseum på Kökar.
Den temporära utställningen skulle ibland kunna utgöras av fotografier från Kökar. Ålands
folkhögskola har en ”Naturfotoakademi (www.afhs.ax/naturfoto) vilket skulle kunna vara en bra
samarbetspartner i såväl museet som i naturrum.
Optimalt vore även om det gick att ordna med parkering för besökande bilar, cyklar och buss i
nära anslutning till föxet. Detta kräver dock att en liten del av angränsande mark köps in.
Många lyfte fram den gamla skolträdgården som ett spännande och intressant område.
Trädgården är nu förfallen och igenväxt till stora delar och behöver restaureras för att motsvara
sin tidigare funktion som ”skolträdgård”. Här jämfördes som exempel med restaureringen av Carl
von Linnés Råshult. Där skapades i samband med restaureringen olika små trädgårdsrum i 1700-
talsanda på en begränsad yta: en örtagård med medicinalväxter och kryddväxter, en krikonlund,
en humlegård och en kålgård med grönsaker och rotfrukter. En liknande trädgård skulle kunna
skapas i den gamla skolträdgården för en relativt billig kostnad.
Nära skolträdgården, på andra sidan stigen upp till föxet finns ett arboretum med intressanta
trädslag med ädellövträd som olika lönnsorter, getapel, alm, ek, ask och barrträd som tuija. Även
den delen är relativt igenvuxet och kan med fördel rensas på ett initierat sätt. Vidare kan det
med fördel inplanteras träd och buskar som var viktiga för folkhushållet i skärgården förr,
exempelvis try och rönn. Med professionell inventering som underlag kan skyltar och
beskrivningar sättas ut i arboretumet om trädslaget och dess användning och betydelse i
skärgårdsamhället förr. Detta som exempel på utemiljöns pedagogiska ”naturrum”.
Den öppna odlingsmarken som finns inom området kan med fördel användas för djurbete. På ett
ganska litet begränsat område finns en stor intressant variation av odlingslandskap som åker, äng
och lund. Många poängterade betydelsen av ett levande museiområde med betande får,
eventuellt kor och/eller häst samt även kanske höns och gris. Inte minst viktigt med tanke på
upplevelsen för besökande barnfamiljer och skolklasser. Även aspekter på hållbar utveckling kan
lyftas fram med skötseln av hela området som ett ekologiskt skött område med naturbete och
hur jordbruk bedrevs i skärgårdarna förr. Delar av området skulle även kunna odlas upp som
gjordes på 1800-talet med exempelvis råg. Några noterade även en stenlagd brunn väster om
keramikboden som med fördel skulle kunna restaureras. Hela området med sin stora variation
av olika markförhållande från våtmark, odlingsbar jord till impediment med berg i dagen speglar i
princip HELA Kökars olika varianter av markförhållanden i liten skala!
Många påpekade värdet av stigen från det öppna centrala området ner till sjön och som kantas
av en vacker allé. Allén utgör en attraktiv siktlinje i området ut mot sjön och binder även ihop de
olika delarna på ömse sidor om allén.
Det var många som påpekade det stora värdet av strandområdet. Här finns en stor variation av
strandtyper på ett litet område: bergsstrand med klippor som går ut i sjön och med tydlig geologi
inklusive isräfflor från inlandsisen, jord- och blockstränder med olika strandvegetation. Nu
dominerar vass i strandzonen men kan bearbetas med vasstäkt för att få till en strandäng.
3
Sjöboden förstärker naturligt platsen, både genom sin skönhet men även som en metafor för
kökarbornas viktiga koppling till, och beroende av sjön. Ett vackert område som ger möjlighet för
reflektion och kontemplation!
Resultat och slutsatser
En övergripande slutsats är att inte söka utveckla hembygdsmuseet fragmentariskt utan som
helhet stegvis. Detta utifrån tillgängliga ekonomiska resurser söka utveckla HELA museiområdet
utifrån en väl genomtänkt plan att visa natur, kultur och konst med fokus på deras inbördes
samband specifikt för Kökar. Området kan i bästa fall även fungera som center för aktiviteter på
hela Kökar som vandringsleder och observationsplatser för fåglar. Det vill säga en ingång och
utgång till hela Kökars historia, natur- och kulturlandskap: ett museicentra.
* Förutsättningar för konstmuseet och naturrum är mycket goda inom hembygdsmuseets
område.
* Konstmuseet och naturrum ska ha tydlig, konkret och initierad koppling till Kökars natur och
kultur.
* Ett utbyggt och väl genomtänkt hembygdsmuseum gynnar turismen och företag på Kökar.
Vidare utgör en resurs för undervisning på skolor inte bara på Kökar utan även externt.
* Ett utbyggt och väl genomtänkt hembygdsmuseum ökar kunskapen om Kökars natur och
kultur, deras inbördes samband samt kan ge möjlighet att visa på kunskaper om hållbar
utveckling.
* Naturrum kan genomsyras av ekologiska perspektiv och ekosystem-tänk som beskriver och
förklarar sambanden mellan naturmiljö – människans levnadsvillkor – och samhälle samt hur
dessa samband förändras över tid.
* Foajé och reception samt parkering kan, om tillräckliga resurser finns, lokaliseras till föxet och
området omkring. Detta förutsätter inköp av viss mark.
* Respektive hus kan om möjligt anpassas till olika besökares behov och önskemål med avseende
på toaletter, ramper för funktionsbegränsade, hörselslingor, café med mera.
* Hembygdsmuseets utemiljö har stor potential för att bli en viktig och attraktiv del av
besöksområdet: trädgård, arboretum, uppodling, betande djur, äng, busksnår, lund,
strandområdet. Detta kan genom lämplig utomhuspedagogik och med olika aktiviteter visa på
hela Kökars olika och varierande landskapstyper.
* Kökars fågelliv, både sträckande fågel och häckande fågel har en naturlig plats på ett naturum
här.
*Akut att få till nya toaletter då de befintliga utedassen inte motsvarar krav för offentliga
toaletter.
Önskvärd uppföljning och fortsättning
Processen borde följas upp genom ett uppdrag till OPAFORM, Marina Bauer och Karoline Kvetfelt
att återkomma med ett förslag i skissform till utformning och placering av naturrum samt
utbyggnad av föxet.
4
Följande personer har deltagit i workshopen:
Kökar hembygdsförening: Bengt Mattsson (ordf.), Sylvia Sundström (styrelseledamot)
Baltic Wings och Kökar Kommun: Christian Pleijel (projektkoordinator),
KökarKultur: Gun Lindblom (ordf. i KökarKultur och ekonomiansvarig), Johanna Henriksson
(verksamhetsledare)
Externt: Anders Fridfeldt (geograf, Stockholms universitet), Ester Miiros (Central Baltic), Minna
Öberg (bildkonstnär), Edward Johansson (typograf)
OPAFORM: Marina Bauer (arkitekt), Karoline Kveitfelt (arkitekt)
Anders Fridfeldt